Klart

Just nu pågår Malmöfestivalen här i Malmö och stan är fylld av scener med livemusik (förutom tiotusentals människor som trängs i matosen). Ikväll spelade en av mina favoritartister, Rebekka Karijord. Trots att hon spelade redan klockan 18 på en så alldaglig plats som Gustav Adolfs torg lyckades hon snabbt väva sin egen kokong av nordnorsk magi. Så är också hennes röst klar som fjordvatten och närvaron total.
Som få artister skär hon rakt genom hud och ben, förbi censurlager och konventioner och rätt in i hjärtat. Det fanns många glansiga ögon och våta kinder i publiken, och då bestod den mestadels av vuxna kvinnor och män. Starkt och naket.

Uppfylld av Karijordsk poesi cyklar jag sjungandes mot havet och möts av kristallklar luft, ett Köpenhamn vid horisonten gjutet i guld och ett blankstilla hav. Leende klär jag av mig och glider ner i vattnet.
Oh.
Hösten har redan börjat nosa på Malmö och vattnet är smaragdskimrande klart men också svalt (16-17 grader ser jag efteråt på nätet). Men de senaste dagarnas vackra upplevelser har fyllt mig med energi och jag sträcker ut söderut som en vällustig säl med siktet inställt på kallis.
Bottnen är kuperad, ömsom djupare, ömsom väldigt grund. För det mesta klädd i friska brunalger uppiffade med sandfläckar och ålgräs. En rejäl abborre står still och tycks lita på sina ränder som kamouflage, men jag ser den och ler bubbligt. Idag är Öresund extra vackert.

Länk